Testade Whoppan i tuffaste möjliga förhållanden under en weekendtripp till Alta i norska finnmarken för ett par veckor sedan. Det var nämligen inte bara jag som stormade fram över fjällvidderna, detsamma gjorde vinden på ett synnerligen otrevligt vis. Kraftig vind från nordväst gjorde att jag fick burka som om jag gick för spinnacker i byig vind.

Min Whoppa bag klarade testen med beröm godkänt. Tror inte att väskan i sig bidrog överdrivet mycket till driften mot dike och periferi.

Whoppan kollar kartan

Här kommer några tankar om väskans egenskaper utifrån denna första test:

På plussidan är att den känns smidig och följsam. Det är skönt att kunna "trolla bort" fästena under sadeln på ett enkelt sätt när väskan plockas av.

Den känns större på insidan än utsidan.

Den skaver inte på lacken.

På minussidan så här långt är som jag tidigare nämnt att det är lite svårt att få grepp om fästdetaljerna när man skall zippa ihop dem.

Upptäckte också att det var en aning svårara att få fast väskan när den var fullpackad än tom. Speciellt svårt blir det på en hoj utan centralstöd.

Rast, vila och posering på norsk mark.

Hur pass regntät väskan är kan jag inte svara på ännu eftersom jag glädjande nog endast hade regn i ca. tre minuter under de elva timmar jag befann mig på vägen.