PNM: Dag 9, fredag 31:a juli

Här kommer en liten rekapitulation av vad som timat kring min växelspak och dess öden och äventyr:

I onsdags skulle jag så testa min reparation medelst en resa till vicepresidenten som i semestertider huserar i Grängesbergstrakten.

För att sammanfatta det hela kan jag konstatera att det inte är riktigt samma virke i den Dalska Mas-Urbjörken som i den lappländska sega dito...

Det började bra men när jag efter ett antal mil upptäckte att spaken inte var riktigt där den borde vara vid ingången i en rondell, och den efterföljande vägkantsreparationen vid vägkanten (Denna gång med en haknyckel, några slangklammer och ett antal kattstrypare). Då kändes det inte så himla muntert ska jag säga.

Nåväl, efter några timmar med Guzzikungen så sitter mungiporna trots allt ändå på en stabil nivå över vattenlinjen.

Innan jag skulle hem fixade GK en elektrikervariant av spakspjälning.

En sådan består av två aluminiumprofiler (ovan och undersidan), några slangklammer, en himla massa svarta kattstrypare och ett par plåtskruvar)

Stadigt som tusan faktiskt, om än inte helt stilrent :).

Jag startade med friskt mod min hemresa, men upptäckte efter att jag växlat upp till femman att de raka aluminiumprofilerna satte rejäl hämsko på nedväxlingarna. Det gick faktiskt inte alls!! Nåväl, kör man Guzzitraktor gäller det ju i stort sett bara att ge fan i att bromsa i onödan...

Alltså körde jag hela sträckan från GK i Hörks Hage till Falun på femman. Några svordomar ägnade jag till de f..b...a.e bilisterna som prompt måste bromsa i rondellerna. Resan gick ju genom både Ludvika och Borlänge så det fanns några kritiska passager att lufta ogillandet i.

I går var det sålunda bara att åtevända till ritbordet och verkstan för en mer stabil lösning. Kallsmidde ett stödjande inlägg ur ett fantastiskt hårt stålämne som svärfar hade liggande på en hylla. Det var så in i bomben hårt att mina försök att penetrera det med borrar inte kröntes med större resultat än en massa knäckta borrar, trots borrstativ, kylning och en bunt nyinköpta borrar. Nåväl, passningen blev prima, så jag nöjde mig slutligen med att dra fast stålstaven med fyra stadiga slangklämmor.

Idag testade vi om denna variant höll måttet bättre genom en 160 km lång tur längs fina vägar och mysiga miljöer runt den s.k Husbyringen.

I Stjärnsund besökte vi Polhemsmuseét och då insåg jag att Polhem själv skulle varit stolt över den stadiga och perfekt fungerande växelspaksspjälkningen, åtminstone ser utförandet ut snarlikt hans konstruktioner.

Under resan fick jag också möjlighet att testa svärfars Honda CX 500 Sport. Inte en Guzzi, men minsan med många gemensamma drag. Det var en trevlig bekantskap, men jag tror nog ändå jag skall nobba erbjudandet att ta Hondan till Mandello...

Om ni passerar i trakten: Missa då inte de delikata och prisvärda mackorna på Cafeét i Stjärnsund.

I morgon inleder vi vårt gemensamma äventyr med en samling i Malmköping.

Lyckans oss!! :))

 

Tobbe

31 juli 2009 22:27

Det låter bra :-)
Hoppas nu bara att vi hört slutet på denna växlespakshistoria......CUTM guys

http://guzzi.centauro.se/mandello

 

GuzziKungen

1 augusti 2009 09:27

Attans att inte elektriker-varianten inte ville fungera.
Nu håller jag tummarna för att slangklämmorna klarar turen.
Kör snyggt pöjkar.
Ha dé

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När vi insåg att det inte var en så lång omväg från Prag till Örnnästet som Hitler fick som 50-års present av partiet, så la vi in det som en liten upplevelse på vägen. Den dagen blev det rätt mycket köra och göra, men det är en häftig upplevelse o...

Så här skönt var det för lite drygt en månad sedan när våra sköna fick känna värmen och kärleken vid sin födelseplats. Kändes faktiskt lite konstigt att de faktisk kommer från en fysisk plats.    Utflugna örnungar som återvänt till sin gamla föde...

Nu alla väntade! Här kommer avslutningsdelen av Giorgios resa. Han varnar dock att detta ännu så länge är den korta versionen. Se fram emot "Directors cut"...     ...

...Så får man väl ta och packa ner en så´n här också:   Världens minsta espressomaskin   Naturligtvis kan man förutom själva maskinen också köpa passande etui, kaffekapslar och till och med okrossbara espressokoppar...   Ett helt startpaket   Att pry...

Om man nu inte kan klara sig på att dricka fjollkaffe under fjorton dagar finns det små praktiska prylar som kan dämpa begäret. Samtidigt kan det vara ett trevligt sätt att minska ner "dagpengen" somliga dagar, ifall man istället för att käka lunchen...